idaheelin

älskade du, jag saknar dig så sjukt. det vi hade, den vänskapen, det som var mer än så. jag kunde spendera allt med dig, alla tankar, allt jag gjorde och definitivt allt tok! du var som en skugga till mig, fanns alltid med mig i alla lägen. en andra halva, precis som du sa. så känner jag med gumman. vi kunde ju, sen blev allt tokigt och allt känns skit. men varför egentligen? nu när vi har pratat så visar det sig att båda känner likadant, så varför inte bara ändra på det? bakom alltihopa så finns ju faktiskt våran vänskap gömd, men definitivt inte bortglömd! vänskap är starkare än mkt annat, och det var absolut våran med. det fanns folk som gick emot oss, dig och mig, men vi kämpade emot. och där stod vi, starkare än mycket annat. tillsammans kunde vi. jag saknar det så mkt, skärpning på oss. du vet väl att jag älskar dig så mycket? finns här i alla lägen, oavsett tid eller så. varje gång jag hör något ifrån dig så ler hela jag. och just nu skulle jag vilja grina i din famn, i din famn där allt känns rätt. för det är med dig jag är trygg. jag älskar dig, min söta, min mg, min maria gustavsson.

<3